under de senaste två decennierna har den positiva psykologrörelsen lysat upp psykologisk forskning med sin vetenskap om lycka, mänsklig potential och blomstrande. Det hävdar att psykologer inte bara ska undersöka psykisk sjukdom utan också vad som gör livet värt att leva.
grundaren av positiv psykologi, Martin Seligman, beskriver lycka som att uppleva frekventa positiva känslor, såsom glädje, spänning och tillfredsställelse, kombinerat med djupare känslor av mening och syfte. Det innebär en positiv inställning i nuet och en optimistisk framtidsutsikt. Det är viktigt att happiness-experter har hävdat att lycka inte är ett stabilt, oföränderligt drag utan något flexibelt som vi kan arbeta med och i slutändan sträva efter.
jag har drivit lyckoseminarier de senaste fyra åren baserat på bevisen från ovanstående psykologiområde. Workshops är roliga och jag har fått ett rykte som ”Mrs Happy”, men det sista jag vill att någon ska tro är att jag är glad hela tiden. Att sträva efter ett lyckligt liv är en sak, men att sträva efter att vara lycklig hela tiden är orealistiskt.
ny forskning tyder på att psykologisk flexibilitet är nyckeln till större lycka och välbefinnande. Att vara öppen för känslomässiga upplevelser och förmågan att tolerera perioder av obehag kan till exempel göra det möjligt för oss att gå mot en rikare och mer meningsfull existens.
studier har visat att hur vi svarar på omständigheterna i våra liv har mer inflytande på vår lycka än händelserna själva. Att uppleva stress, sorg och ångest på kort sikt betyder inte att vi inte kan vara lyckliga på lång sikt.
två vägar till lycka
filosofiskt sett finns det två vägar till att känna sig lycklig, den hedonistiska och den eudaimonic. Hedonister anser att för att leva ett lyckligt liv måste vi maximera nöjet och undvika smärta. Denna uppfattning handlar om att tillfredsställa mänskliga aptit och önskningar, men det är ofta kortlivat.
däremot tar eudaimonic-metoden den långa vyn. Det hävdar att vi borde leva autentiskt och för det större goda. Vi bör sträva efter mening och potential genom vänlighet, rättvisa, ärlighet och mod.
om vi ser lycka i hedonistisk mening måste vi fortsätta att söka nya nöjen och upplevelser för att ”fylla på” vår lycka. Vi kommer också att försöka minimera obehagliga och smärtsamma känslor för att hålla vårt humör högt.
om vi tar det eudaimoniska tillvägagångssättet strävar vi dock efter mening och använder våra styrkor för att bidra till något större än oss själva. Detta kan innebära obehagliga upplevelser och känslor ibland, men leder ofta till djupare nivåer av glädje och tillfredsställelse. Så att leva ett lyckligt liv handlar inte om att undvika svåra tider; det handlar om att kunna svara på motgångar på ett sätt som gör att du kan växa från upplevelsen.
växer från motgångar
forskning visar att uppleva motgångar faktiskt kan vara bra för oss, beroende på hur vi svarar på det. Att tolerera nöd kan göra oss mer motståndskraftiga och leda oss att vidta åtgärder i våra liv, som att byta jobb eller övervinna svårigheter.
i studier av personer som står inför trauma beskriver många sin erfarenhet som en katalysator för djup förändring och transformation, vilket leder till ett fenomen som kallas ”posttraumatisk tillväxt”. Ofta när människor har mött svårigheter, sjukdom eller förlust beskriver de sina liv som lyckligare och mer meningsfulla som ett resultat.
till skillnad från att känna sig lycklig, vilket är ett övergående tillstånd, handlar det om att leva ett lyckligare liv om individuell tillväxt genom att hitta mening. Det handlar om att acceptera vår mänsklighet med alla dess upp-och nedgångar, njuta av de positiva känslorna och utnyttja smärtsamma känslor för att nå vår fulla potential.